torsdag, januari 01, 2004

Maskrosfamiljen

Lars Saabye Christensen
MASKROSFAMILJEN
Roman - Wahlström & Widstrand
[0]

Maskrosfamiljen är ännu en uppföljare (se: Verkan av Torbjörn Flygt) som är betydligt mindre till omfånget än den föregående, i detta fall generationsromanen Halvbrodern, om halvbröderna Fred och Barnum. Man anar ju att det inte kan ha varit lätt att följa upp sådana succéer. Flygt lyckades, i mitt tycke, genom att göra något helt annorlunda. Men nu gällde det ju Lars Saabye Christensen... Här är miljön den samma som i Halvbrodern, Oslo på 50- och 60-talet, men annars finns det inte många likheter. Berättarrösten tillhör en person som vid ett tillfälle i boken får namnet Ladyboy, kanske både pojke och flicka, men som varken benämns med "han" eller "hon". Och som titeln antyder handlar det inte bara om ett maskrosbarn, utan en hel familj som är trasig, en familj med hemligheter man hela tiden vill fortsätta utforska.

När boken börjar är Ladyboy tolv år och i de allra första meningarna (Jag hade en bra barndom. Mamma lade sig tidigt. Pappa dog när jag var tolv. ), där läggs grunden. Vår androgyne berättare tas i frånvaron av sina föräldrar om hand av elaka faster som plågar sin yngre släkting på alla möjliga sätt. Ladyboy är mobbad även utanför hemmet, får ofta ta emot stryk av andra barn, men också skäll av lärarna i skolan. Ännu värre behandlas grannflickan Emelie, som också är annorlunda, harmynt och albino. Någon annan gemenskap finns det dock inte mellan de båda utstötta, mot Emelie är Ladyboy precis lika jäklig som de andra. Ibland påminner det om förhållandet mellan Juha och Jenny i Jonas Gardells Ett ufo gör entré.

Berättelsen glider fram i korta, effektiva meningar, det är lättläst, och välbalanserat svart. Ibland erbjuds läsaren ett par tre alternativa händelseförlopp, det är Ladyboy som berättar, och man stannar upp. Vad var det egentligen som hände? Vad vill man helst höra? Vilken version är helt enkelt mest uthärdlig? Lars Saabye Christensen är avgjort här för att stanna, även i Sverige. I Norge är han redan stor, författaren debuterade 1976 med en diktsamling, året efter kom första romanen. De senaste åren har Lars Saabye Christensen växlat mellan poesi, prosa och noveller och han har även bearbetat flera av Knut Hamsuns böcker till film. Vad kommer härnäst?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar


Tack för din kommentar, välkommen tillbaka för ditt svar :)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...