måndag, april 30, 2012

Ett okänt hotell

Etta på bokhandelns pocketlista när jag kikade in i dag var Hotellet i hörnet av Bitter och Ljuv, debutroman av amerikansk-kinesiske Jamie Ford (Bazar Förlag), en rörande historia om djup kärlek och längtan mellan två människor, som skiljs åt under interneringen av japan-amerikaner under andra världskriget.

Aldrig hört talas om. Har du läst? Vad har jag missat? Om jag nu har missat något ...

Topplistan 2012 - april

Till final
Ön - Lotta Lundberg

Till andra chansen
Drömbokhandeln - Laurence Cossé

Tidigare finalister:

Till final
Wolf Hall - Hilary Mantel (januari)
Extremely Loud and Incredibly Close - Jonathan Safran Foer (februari)
The Twin - Gerbrand Bakker (mars)

Till andra chansen
Keine Ahnung - Karen Duve (januari)
Fantomsmärtor - Barbara Voors (februari)
Little Bee - Chris Cleave (mars)

Regler: Varje månad väljer jag den bästa boken som går direkt till final i bästa Melodifestivalstil samt en bok som så småningom får en andra chans att ta sig in på topplistan vid årets slut.

söndag, april 29, 2012

Booksi (tm)


Har ni sett finare dockningsstation? Gamla böcker får nytt liv, från Rich Neeley Designs. Finns till iPhone, iPod och iPad och tillverkas på beställning.

lördag, april 28, 2012

Månadens tyska: Liebediener

En helt vanlig dag kliver Beyla ut från sin port och får se grannen Charlotte förolyckas, hon verkar fly från en röd bil och blir överkörd av en spårvagn. Beyla blir chockad och det blir aldrig av att hon träder fram som vittne. Senare träffar hon den döda kvinnans släkting som uppmanar henne att flytta från sin murriga källarlägenhet och in i den tomma och betydligt trevligare lägenheten högre upp i samma hus. Pga sitt dåliga samvete går Beyla också på Charlottes begravning och tycker sig där se en man som kanske kan vara mannen i den röda bilen. En man som heter Albert och som bor i lägenheten under henne. De inleder ett förhållande som kommer att präglas en del av Charlotte och vad hon råkade ut för, men allra mest av Beylas svartsjuka och Alberts hemligheter.

Liebediener (1999) har en blurb som säger att boken är "die Liebesgeschichte der neungziger Jahre", nittiotalets kärlekshistoria, men själv tycker jag bara att det är sehr langweilig. Julia Franck är en författare jag har haft ögonen på ett tag. Hennes Die Mittagsfrau, som finns på svenska som Hjärtats blinda fläckar, belönades med German Book Award 2007 och blev det stora internationella genombrottet. Fint, den kan jag tänka mig att pröva, men Liebediener tilltalade mig inte alls och jag läste den inte ens till slutet. Alltid en besvikelse förstås.

fredag, april 27, 2012

Nobody does it like Bokmoster!

Nobelprisprojektet tipsar om sloganizer.net och jag måste givetvis testa! Några exempel på min slogan - om jag behövde någon:
«Kick ass with Bokmoster!»

«You don't want Bokmoster as your enemy!»

«Follow your Bokmoster.»

Och man kan få på tyska också:

«Bokmoster ist das Kreuz auf der Schatzkarte.»

«Bokmoster. Perfekt in Form und Funktion.»

Jättesvårt att välja, alla är ju så bra. Och passande liksom ... ;)

11 frågor

Utmanad av Nilma! Tyvärr har jag inte tillräckligt mycket fantasi (= tid) att hitta på egna frågor just nu, men utmanar gärna dig som läser detta att svara på frågorna:

1. Vilken är din absoluta favoritbok och varför?
Har läst alldeles för mycket bra för att kunna ge ett självklart svar på den frågan.

2. Vilken genre undviker du?
Brukar inte läsa böcker baserade på "en sann händelse", även om det säkert finns guldkorn även där.

3. Om du fick vara en känd författare för en vecka, vem hade du varit då?
Eftersom jag gärna skulle vilja träffa Siri Hustvedt och diskutera böcker med henne väljer jag att bli hennes man, Paul Auster, under denna vecka. Då kunde jag också passa på att få honom, eh, mig, eh, Paul att skriva en bra bok igen!

4. Hungerspelen eller Twilight?
Har bara läst de två första böckerna i Twilightserien utan att bli särskilt tagen. Hungerspelen vet jag knappt vad det är!

5. Excess, pocket, danskt band, inbunden.. vilket format föredrar du?
Franskt band. Nej, jag skojar. Tycker danskt band är behagligt, gillade också excessformatet, pocket är snygga i pocketstringhyllan, men ärligt talat spelar det ingen roll alls för mig.

6. Vilken bokkaraktär hade du tagit med dig på en veckas semester i Spanien?
Tycker mr Darcy skulle behöva bättra på brännan lite ;)

7. Hur ser det ut där du helst sitter/ligger och läser? Varför är det din favoritplats?
Ligger i sängen, sitter i soffhörnet. Vill ha det mjukt och bekvämt.

8. Vilken är boken om ditt liv?
Pass.

9. Läser du helst vanlig bok eller e-bok? Varför?
Bryr mig inte heller här om formatet. Ge mig boken bara! :)

10. Vilken är din favoritfärg på omslag?
Rött kanske.

11. Vad hade du velat ha för tema på Bokmässan?
Ett asiatiskt tema skulle passa bra nu när jag har tänkt börja utforska den världsdelen lite mer.

torsdag, april 26, 2012

Drömbokhandeln

Laurence Cossé
DRÖMBOKHANDELN
Roman - Sekwa
[+]

- en man försvinner i skogen men dyker upp några dagar senare, genomblöt, jordig och rejält berusad. Vad han har råkat ut för är inte helt självklart och själv har han ingen större lust att berätta.
- en annars väldigt körskicklig fyrbarnsmamma skadas allvarligt när hon kör av vägen. Hon påstår att hon prejats av en annan, stillastående, bil. En oförklarlig olyckshändelse?
- en annan man vägrar plötsligt att gå sin vanliga lilla runda i skogen efter att ha blivit trakasserad och hotad av okända män.

Efter en actionfylld inledning backar vi lite i tiden och får veta att dessa tre personer ingick i en topphemlig referensgrupp, en kommitté på åtta personer med uppdrag från ett par bokhandlare att sammanställa en lista över sina absoluta favoritböcker. Det hände sig nämligen en dag att Ivan (Van), ett något rotlöst bokhandlarbiträde, och den italienska arvtagerskan Franscesca bestämde sig för att öppna en bokhandel tillsammans. Och inte vilken bokhandel som helst, man vill uteslutande sälja bra romaner, god litteratur. En lysande affärsidé (tycker även jag!). Bokhandeln Au Bon Roman väcker förstås en hel del uppmärksamhet, även negativ sådan. Lite sura miner kan man väl stå ut med, men till sist går det så långt att Van och Fransesca bestämmer sig för att kontakta polisen. Och givetvis är den utredande polismannen litteraturälskare ... Vem är det som ligger bakom allt bråk? Kan det vara Franscescas make, den vinstinriktade affärsmannen? Någon av de förbisedda författarna? Avundsjuka bokhandlare?

Redan när jag utsåg omslaget till årets snyggaste kände jag en viss oro för att innehållet inte skulle leva upp till mina höga förväntningar. Skönt då att kunna säga att detta är just en sådan myspysig läsning för bokälskare som jag hoppades på. Tyvärr kan bokhandelsarbetet skildras lite väl realistiskt ibland, t ex med siffror och statistik över sålda titlar, och jag är heller inte så insatt i den franska bok-/kulturvärlden att jag kan avgöra om de namn som droppas bör säga mig något. Men jag är ändå så nöjd med att läsa om den fantastiska, fantasieggande drömbokhandeln Au Bon Roman och blir också glad över alla spännande boktips. De franska titlar som ännu inte finns på svenska hoppas jag förstås att Sekwa kan tänka sig att ta hand om inom en snar framtid!

onsdag, april 25, 2012

Bokryggspoesi

I bloggen Den var bra läste jag om bokryggspoesi, att skriva en liten dikt med hjälp av boktitlar. Mitt första försök blir en hyllning till en bra bok:


I ljusets tid
En värld utan slut
Ett jordiskt paradis
...
Drömbokhandeln

tisdag, april 24, 2012

Ensam

Jo, det blev ju lite mer Strindberg med Bokcirkeln i P1, kortromanen Ensam (1903) som jag hittade på Projekt Runeberg. Det tredje äktenskapet, det med Harriet Bosse, håller på att gå sönder, författaren är nu 54 år, lite äldre och klokare och säkert ganska trött på allt bråk och tjafs i privat- och arbetslivet. Och han börjat tänka till också: Om jag bara haft en gnista medlidande med deras känslor jag sårat! Om! Men det var väl för mycket begärt av en ung man som aldrig erfarit något deltagande från de andra!

Och fortfarande ogillar han hundar, detta orena djur! Noterar annars många citat om ensamhet och om livet medan huvudpersonen (Strindberg själv, får man anta) strövar omkring i Stockholm med alla minnen, nästan stryker längs väggarna för att inte träffa någon jobbig bekant som vill prata. Han lever ensam, i sällskap med Balzacs femtio volymer med fyra tusen personer (en tysk har räknat ihop dem!) eller med karaktärerna han skildrar i sina texter, men när arbetsdagen är slut blir det återigen så tomt och han längtar tills klockan ska bli tio så att han kan få gå och lägga sig!

Precis som panelen hoppade jag över de två långa dikterna, eller skumläste dem. Inget för mig. Men det andra, mycket fint och visst känner man en viss värme för den åldrande giganten:

Man rår slutligen ensam om sin person. Ingens tankar kontrollera mina, ingens tycken, nycker trycka mig. Nu börjar själen växa i nyförvärvad frihet, och man erfar en oerhörd inre frid och stilla glädje och en känsla av säkerhet och självansvar.

Till sista Strindbergsträffen läser vi Ett halvt ark papper, även den från 1903.

måndag, april 23, 2012

Tematrio - Världsböcker

Världsbokdagen i dag firas med en lista på världsböcker som är lika med utomeuropeisk litteratur. Ett väldigt bra tema, jag hoppas på mycket inspiration från andra deltagare. Jag är inte jättebra på att läsa utanför engelskspråkiga länder och Europa, men så här ser min trio ut:

1. The Twin - Gerbrand Bakker, holländsk författare (i alla fall en mindre språkgrupp!). Om bonden Helmer som efter tvillingbroderns död tar över familjens lantbruk, något som han aldrig egentligen har velat. Lågmält, ömsint om ensamhet, om livet. En av mina absoluta favoriter hittills i år.

2. Hon simmade i havet vid Guanagaspar - Shani Mootoo, en kanadensisk författare, född i Dublin men uppvuxen på Trinidad. Kan det bli mer världslitteratur än så? Fattige Harry och rika Rose växer upp tillsammans i en magisk värld där solen alltid strålar från en klarblå himmel och guavaträden och kokospalmerna står täta, bästa vänner trots helt olika bakgrunder. Min recension.

3. Två kärlekar - Ha Jin, en författare som är född i Kina, men numera bor i USA. En fascinerande roman som på ett gripande sätt skildrar den svåra krocken mellan gamla traditioner och det nya Kina med andra tankegångar och de människor som hamnar i kläm. Min recension.

lördag, april 21, 2012

Sviiissssch ...

... låter det när bokbloggarna sliter upp det efterlängtade paketet från Sekwa, stuvar om i läsordningen, skjuter Strindberg och andra läsprojekt åt sidan och slår upp första sidan i den efterlängtade Drömbokhandeln av Laurence Cossé. Så även jag!

Med näsan i en bok

fredag, april 20, 2012

Siv fyller på min SUB ...

Och så blev det dags för ett nytt kapitel i den härliga följetong jag kallar Människor som är snälla och skickar böcker till mig. Den här gången har Siv fyndat ett ex av Nobelpristagaren Elfriede Jelineks Die Klavierspielerin (Pianolärarinnan), en bok jag länge har haft ögonen på. Jag niger och tackar och säger Vielen Dank!

Att läsa den på tyska kommer bli en rejäl utmaning, men en jag ser fram emot. Jelinek är en otroligt kontroversiell författare, Knut Ahnlund lämnade Svenska Akademien i protest mot att hon tilldelades Nobelpriset, jag hoppas jag ska förstå så mycket av texten att jag kan begripa varför ;)

Änglavakter

Kristina Ohlsson
ÄNGLAVAKTER
Kriminalroman - Pocketförlaget
[+]

Redan efter tio rader har författaren fått mig på sin sida. Då har jag noterat två detaljer som gör mig välvilligt inställd - ett citat av Hitchcock i förordet och sedan en referens till Ira Levins spännande klassiker Bädda för död. Kristina Ohlssons tredje bok om Fredrika Bergman och hennes kollegor vid Stockholmspolisen börjar alltså bra, och det fortsätter bra också. Jag har tidigare haft mina invändningar mot språket (i Askungar och Tusenskönor), men nu är det alls inget jag hakar upp mig på. I stället rycks jag med av handlingen, som varvas med aptitretande protokollsutdrag från vittnesförhör med Fredrika och de andra i utredningsgruppen.

Fallet som Alex Rechts arbetsgrupp ställs inför den här gången är ett ruskigt styckmord, en ung student som varit försvunnen de senaste två åren hittas av "man med hund" och när man gräver vidare på fyndplatsen avslöjas nya hemskheter. Spåren leder underligt nog fram till en känd barnboksförfattare, nu en gammal kvinna som bor på ett servicehem. Ingen har fått ett ord ur henne de senaste trettio åren, men det blir allt tydligare att det är hon som sitter inne med gåtans lösning.

Jag som gillar att läsa om polisernas privatliv får här en rejäl dos, även om det kanske inte känns helt realistiskt att så många i arbetsgruppen blir personligt påverkade av utredningen ... Någon gång skrockar jag lite över genomskinlig intrig, men författaren trixar och fintar tack och lov upp mig på läktaren i alla fall. Jag har läst boken i det nya formatet Excess och det är lite som min tyska favoritchoklad Ritter Sport: Quadratisch. Praktisch. Gut. Nå ja, inte riktigt quadratisch kanske, men nära nog. Mycket praktiskt och gott.

torsdag, april 19, 2012

Frankfurt läser


Precis som stockholmarna läser En dåres försvarstal ska invånarna i Frankfurt samlas kring en bok i vår med författarsamtal, högläsning och litterära rundvandringar. Fram till den 29 april läser man Silvia Tennenbaums historiska roman Straßen von gestern om livet i en judisk familj i Frankfurt från 1903 till 1945. Lite som Thomas Manns Buddenbrocks kanske.

Författaren är född i Frankfurt am Main 1928, emigrerade till USA 1938 där hon nu bor kvar. Boken skrevs först på engelska, Yesterday's Streets, och har sedan blivit översatt till tyska.

Läs mer: Frankfurt lies ein Buch.

onsdag, april 18, 2012

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

UNICEF vaccinerar i Elfenbenskusten © UNICEF/Asselin

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.
Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Mera monster!

Apropå monster, Gunna Grähs söta Frankenstein från Den svarta barnkammarboken! Bonnier Carlsens fina böcker i regnbågens alla färger, med berättelser, sagor, gåtor, roliga historier, rim och ramsor, gammalt och nyskrivet, är en stapelvara i barnrummet nu för tiden. Jag hängde med fram till denna svarta med läskiga spöken. 

Nu börjar färgerna förstås tryta, man har fått ta till både guld och silver och skimrande ... I det mindre formatet med tillhörande cd-skiva är senaste nytt Lilla barnkammarboken: om grodor, prinsar och prinsessor, något som aldrig upphör att fascinera!

Tematrio - Monster

Berätta lite om de monster ni brukar träffa i litteraturen! ber Lyran denna vecka. Hm, "brukar träffa", kanske inte så många, om man inte räknar de seriemördare och andra galningar som jag stöter på i kriminalromaner. Några titlar får jag i alla fall ihop!

1. De allra bästa monstren finns förstås i Maurice Sendaks klassiska Till vildingarnas land, lufsiga, lurviga, lite dumma men ganska snälla. Utgavs redan 1963!

2. I Allison Hewitt is trapped av Madeleine Roux är monster = zombier, eller vanliga människor som blir smittade av något mystiskt som förvandlar dem till zombier. Utspelar sig till en början i en bokhandel m fl blinkningar till boktokar.

3. Alla monster måste dö av Magnus Bärtås och Fredrik Ekman är en bok som står på min läslista, om en bisarr gruppresa i Nordkorea.

tisdag, april 17, 2012

En dåres försvarstal, del III


Pannlugg
Ty så älskade August, eh, Axel sin Siri, eh, Maria att han anlade pannlugg. När förhållandet börjar gå mot sitt slut återgår han dock till sin vanliga ostyriga lejonman och rösten som till hälften slocknat på grund av den ständiga vanan att jollra med en nervös kvinna återfår sin klang ... I bokens avslutande del glöder svartsjukan, misstankarna frodas och det är faktiskt ganska jobbigt att läsa om denna kamp i ett komplicerat äktenskap där slutet blev skilsmässa. Axel känner sig lurad av Maria, madonnan är störtad, han har blivit förförd, tvingad att äkta henne för att överskyla hennes grossess och därigenom rädda hennes teaterkarriär, han är bitter. Så bitter.

Inte pannlugg
Var han galen då? Meningarna går isär även i Bokcirkelns diskussionsgrupp. Att ett barn dör kan utlösa en psykos, menade Åsa Moberg, medan René Vázquez Díaz ansåg att Axel var besatt, elak till och med, beredd att gå hur långt som helst samtidigt som han inte kan leva utan Maria, inte kan leva utanför äktenskapet. Som så många konstnärer behövde han sin familj runt omkring sig för att kunna skapa. Till skillnad från andra misshandelsförhållanden låter Maria sig ändå inte påverkas av Axels regler, hon bjuder honom ett motstånd, påpekade Liv Strömquist och tillade att det man blir kär i i en person är det man börjar hata efter ett tag. Jo då.

Nu fortsätter Bokcirkeln i P1 med att läsa självbiografin Ensam, en kortroman på ca 100 sidor från 1903. Själv hade jag tänkt ta en paus från Strindberg, men inser att jag är biten och kanske inte kan låta bli att läsa även den. Vi får se, helt enkelt!

måndag, april 16, 2012

Världsbokdagen 23 april

Kanske firar jag Världsbokdagen lite extra i år, med Susanna Alakoski som kommer till Jönköpings högskolebibliotek måndagen 23 april kl 12.30.

söndag, april 15, 2012

Lite mer om boken med den där långa titeln

Kulturjournalisten Iris Radisch, Zeit Online, berättar om Thomas Steinaeckers roman Das Jahr, in dem ich aufhörte, mir Sorgen zu machen, und anfing zu träumen, som jag skrivit lite om tidigare.

Senaste ...

Utlästa boken: En dåres försvarstal - August Strindberg. Blir ett sista inlägg om den i samband med nästa träff med Bokcirkeln i P1.

Påbörjade boken: Änglavakter - Kristina Ohlsson

Höjdaren: The Twin - Gerbrand Bakker!

Besvikelsen: Ingen! Livet är glatt!

Lånade bibloboken: En dåres försvarstal - August Strindberg, som e-bok

Inköpta boken: chick lit från cdon, två för en.

Bokcravingen: Det var lite farligt med den där bokhyllerundan, för plötsligt får man för sig att snoka upp nya eller okända titlar av någon författare, t ex Strangers at the Feast - Jennifer Vanderbes, som skrev så bra i Påskön på P ...

Lästa meningen: Det var nu som allting skulle få det avslut hon väntat på i snart trettio år. (Änglavakter - Kristina Ohlsson)

lördag, april 14, 2012

Ur arkivet - 2002

Bokåret 2002 påverkades naturligtvis av världshändelserna, böcker om Afghanistan och talibaner strömmade ut från förlagen och jag läste ett par av dem.

Ana Tortajada
DET TYSTADE SKRIKET - En resa bland Afghanistans kvinnor
Reseberättelse - Wahlström & Widstrand
[+]

Det tystade skriket är ännu en av de många böcker om talibanstyret i Afghanistan som kommit den senaste tiden, närmare bestämt en reportagebok, skriven av den spanska journalisten Ana Tortajada. Tillsammans med ytterligare två kvinnor for hon sommaren 2000 till Pakistan och Afghanistan för att kartlägga kvinnornas och barnens svåra situation i de många flyktinglägren. Sällskapet bor i Peshawar, Pakistan, hemma hos vanliga familjer de knutit kontakt med via internet, människor som hjälper dem att ordna möten med olika instanser och som skjutsar dem till lägren. Spanjorskorna upptäcker att flyktingarna oftast inte alls bor, som man kanske kan tro, i tält från Röda korset. I stället bygger man egna små hus, av murar av soltorkat tegel, ibland täckta med trasor och plastskynken som tak. De senast anlända flyktingarna bor mer eländigt, i enkla tält gjorda av samma material. Det ska betalas markhyra också, precis som avgift för el och vatten. I vissa läger finns små tegelbruk, där flyktingarna arbetar hårt, även de allra minsta barnen, bokstavligt talat dygnet runt i stekande hetta för att få ihop till åtminstone mat för dagen.

Flyktingarna känner sig bortglömda och besökarna får mer än en gång anledning att skämmas å hela omvärldens vägnar. Många av hjälporganisationerna bedriver i största hemlighet skolor för att utbilda flickor och kvinnor, samt lika hemliga läkarmottagningar, där även kvinnor kan få hjälp och behandling. Men de nödvändiga bidragen från utlandet kommer allt mer sporadiskt och det blir svårare att få ihop pengar till verksamheterna. Organisationerna har också i egen regi startat olika tillverkningsföretag. Tortajada besöker, givetvis hela tiden iklädd den förhatliga, heltäckande burkan med liten nätglugg för ögonen, bland annat en liten broderiateljé och ett mattväveri. Sällskapet får till slut även möjlighet att besöka det trasiga Kabul, först under hård övervakning av en officiell guide, sedan mer fritt.

Ibland har man i väst en föreställning om att i Afghanistan är männen talibaner och kvinnorna lider under konsekvenserna av detta. Men så är det inte: i Afghanistan finns talibanerna, en beväpnad minoritetsgrupp som får stöd utifrån och som har tagit makten i landet och så finns den afghanska befolkningen, både män och kvinnor, som förvägras alla rättigheter, även om kvinnor är värst drabbade, skriver Ana Tortajada, som till grund för sin bok har mycket detaljerade dagboksanteckningar. Resultatet blir både gripande och engagerande läsning, om modiga och initiativrika människor som med dödsförakt bildar underjordiska nätverk och olika motståndsorganisationer i en fruktansvärd verklighet. I Afghanistan är allting ett elakt spel, säger den amerikanska representanten för FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, i Islamabad. Han fortsätter: USA ville förvandla Afghanistan till ett ryskt Vietnam och efter det kalla krigets slut fortsatte man förse islamisterna med vapen och pengar. USA:s regering har aldrig berättat för sina medborgare att den fram till nyligen stödde talibanerna, och deras fördömanden nu är bara ett spel för gallerierna.

Ana Tortajada återvänder till Barcelona i augusti 2000, där hon fortsätter sitt arbete för att omvärlden skulle få upp ögonen för förtrycket, men det skulle krävas helt andra aktioner innan det till slut inträffade. I slutet av boken finns en lista över relevanta elektroniska adresser. Den förra adressen till talibanernas hemsida, www.taleban.com, är f ö till salu just nu...

2002 års bästa roman var en bok som har stannat kvar hos mig länge. Sedan dess har det tyvärr varit ganska tyst om författaren som verkar ha brottats med personliga problem.

Helen DeWitt
DEN SISTE SAMURAJEN
Roman - Norstedts
[++]

När jag slog ihop den här boken, satt jag en stund och bara stirrade rakt ut i luften. Tagen, gripen, jo, men framförallt undrade jag över hur sjutton man ska bära sig åt för att recensera och göra denna härliga bok rättvisa. Nå, till det yttre är väl handlingen ganska okomplicerad. Sibylla, ensamstående mor till sexårige Ludo, arbetar med att bevara gamla årgångar av tidningar som Sportfiskaren och Papegojsällskapets månadstidning genom att skriva in dem på dator åt ett förlag. På gott och ont sitter hon hemma i sin ruffiga lägenhet och jobbar, medan sonen, som är mycket, mycket begåvad, ideligen stör henne med sina frågor. För att överhuvudtaget få en lugn stund parkerar hon honom framför videon. Inte blir det tecknat eller Teletubbies, nej, Ludo får insupa asiatisk visdom via Akira Kurosawas mästerverk De sju samurajerna.

Som i en klippbok ungefär, samlas exempel på Ludos litterära framsteg med Odysséen och isländska sagor på originalspråk, tillsammans med replikskiften ur Kurosawas film, de grammatikaliska särdragen hos hebreiska, komplicerade matematiska uträkningar och japanska tecken. Det var aldrig min mening att det skulle gå så här, berättar Sibylla, som först tänkt arbeta med Ludo enligt mr Mas princip. Fadern till den berömda cellisten, underbarnet YoYo, hade som motto att lära sonen en uppgift om dagen, till exempel ett kinesiskt tecken, men se det går inte alls med Ludo. Envist som bara en sexåring kan tjatar han sig till att få lära sig mer, och mer och ännu mer, och till slut sköter han sin undervisning på egen hand, beväpnad med uppslagsböcker och neonfärgade överstrykningspennor.

Både Sibylla och Ludo är riktigt älskansvärda karaktärer, nästan övermänskligt intelligenta, men otroligt tafatta när det gäller mänskliga relationer. Ludo är frukten av en enda natt med en inte särskilt begåvad författare och Sibylla kan inte alls förmås att avslöja hans rätta identitet. Ludo tänker förstås inte nöja sig med det, utan ger sig ut på en egen resa i jakt på sin far. Och om den rätte nu kanske inte är så lämplig, finns det väl egentligen inget som hindrar att man väljer ut en annan? Precis som samurajerna valdes ut i Kurosawas film, testar Ludo den ene efter den andre, alla är på något sätt hjältar och stora tänkare, för varför ska man nöja sig med mindre?

Den siste samurajen är en otroligt originell berättelse, rolig, tankeväckande och mycket rörande, en hyllning till läsandets och lärandets stora glädje. Såväl historien om den begåvade Ludo och hans inte mindre begåvade mamma och all övrig information som finns mellan bokens båda pärmar är mycket fängslande läsning och ett fantastiskt översättningsarbete av Inger Johansson.

2002 spydde jag galla över en av de sämsta böcker jag någonsin läst, men författaren lät sig som bekant inte avskräckas ... ;)

David Lagercrantz
DÄR GRÄSET ALDRIG VÄXER MER
Thriller? - Piratförlaget
[-]

Daniel Mill sitter hemma hos ett par vänner och tittar på deras semesterkort. Trist och tillgjort, tycker han, tills han upptäcker Kvinnan med stort K på ett av dem. I bakgrunden sitter hon och läser en mystisk bok och vännerna skänker mer än gärna fotografiet till någon bättre behövande, i detta fall Daniel. När han så råkar hitta just denna bok i sin bokhandel, ser han att den innehåller fotbollsstatistik, sammanställningar av gamla odds. En kvinna som läser en bok om odds kan säkert tänka sig att besöka ett casino, resonerar Daniel, som vid det här laget har blivit mer än fascinerad av kvinnan. Beväpnad med fotot reser han till Algarvekusten, varifrån hon sägs härstamma, till ett hotell som ligger nära ett casino. Där kommer han en märklig historia med rötter i den internationella fotbollsvärlden på spåren och med hjälp av Internet och hotelldatorn börjar han med sina efterforskningar.

Daniel Mill tycks med denna andra bok i serien bli en återkommande karaktär i författarens produktion, men om jag ska vilja återvända till sådana "seriedeckare" bör de vara något mer tilltalande, på ena eller andra sättet, än vad Mill är. Det är svårt att tycka om honom (hans kommentar om att en ung sportjournalist talar en förskräcklig värmländska som säkert får honom att låta dummare än vad han är, får mig till exempel knappast att tycka något annat än att hr Mill själv är rejält dum), men vad värre är, jag förstår honom inte alls. Och när han så gissar sig till en persons dolda motiv en gång för mycket för min smak, slår jag ihop bokens pärmar för att aldrig mer återvända. Jag tappar helt enkelt intresset för David Lagercrantz roman, som visserligen är oklanderligt välformulerad, men så kylig och arrogant att jag nästan får frostskador.

Säkert är det också lättare att skriva ihop en trovärdig kriminalhistoria om man använder sig av en huvudperson som liksom mer naturligt snavar över liken, antingen i rollen som polis eller kanske journalist. Har man ingen sådan huvudperson, utan i stället, som i det här fallet, en avhoppad aktieanalytiker, ställs det lite större krav på motivationen. För det första, varför vill Mill så gärna hitta kvinnan? Vad är det som driver honom att nysta vidare i fallet? Kanske bara det faktum att författaren vill få anledning att skriva ner sin historia? Möjligen kunde jag få svar på mina frågor om jag läste boken till slut. Men riktigt så nyfiken blir jag faktiskt aldrig.

fredag, april 13, 2012

Tyska boktips

... finns det en del här. Välj Läsprojekt eller Tyska bland etiketterna till höger. Men nu gäller det Bol.de som listar vårens viktigaste böcker: på plats 8 hittar jag Thea Dorn som jag tidigare läst. Die Hirnkönigin var en spännande krimi medan Die deutsche Seele, skriven tillsammans med Richard Wagner, utforskar den tyska själen. Finns det något som kan kallas typiskt tyskt? Och kan man nu då äntligen försonas med sin tyskhet? Jag skulle också vilja läsa mer om uttryck som Wanderlust, Fahrvergnügen, Zerrissenheit ...

På plats 3 kommer en bok av Thomas Steinaecker med den härligt långa titeln Das Jahr, in dem ich aufhörte, mir Sorgen zu machen, und anfing zu träumen (Året då jag slutade att oroa mig och började drömma). Om Renate som måste sluta sitt jobb på ett försäkringsbolag efter att hela hennes avdelning blivit bortrationaliserad. Hon börjar misstänka att man bara velat bli av med henne och reser till Ryssland för att konfrontera kvinnan som ligger bakom. Jag har tidigare läst om Steinaecker, hur han använder foton och teckningar i sina böcker. Jag har ingen aning om hur det kan se ut men kom att tänka på Jonathan Safran Foers Extremely Loud and Incredibly Close.

torsdag, april 12, 2012

I brevlådan


Från Pocketförlaget kom två spännande titlar i det nya bokformatet Excess, Änglavakter av Kristina Ohlsson, del tre i kriminalserien om Fredrika Bergman och hennes arbetskamrater, samt Syskonmakaren av Lisa Jewell, hennes senaste på svenska.

Här försöker jag visa hur små och söta böckerna är, 8 x 12 cm. Fick t o m paketet levererat i brevinkastet och slapp släpa mig iväg till utlämningsstället :) När boken är uppslagen läser man den som en pocketsida i taget, bladen är psalmbokstunna men trots det lilla formatet är boken lättläst med normal textstorlek.

onsdag, april 11, 2012

En dåres försvarstal, del II

Strindberg och sex. Ja, det var vad det andra mötet i Bokcirkeln i P1 kom att handla om. Åsa Moberg, Liv Strömquist och René Vázquez Díaz pratade med cirkelledare Marie Lundström om hur attraktionen växer mellan Maria och familjens gode vän Axel. Sex för Strindberg verkar handla mycket om små nätta kängor, blottade vrister och vader, men till sist hettar det till ordentligt. Sexlivet blir problematiskt. Och kan det bli annat när Axel efteråt menar att folkets son har erövrat det vita skinnet, den ofrälse har vunnit en flicka av ras, svinaherden har blandat blod med prinsessan?

Ja, relationen mellan Axel och Maria är komplicerad och det är lite svårt att se vad de egentligen ska kunna bygga ett förhållande på. Förutom sex och kängor. Axels hjärna råkar dessutom i olag när han tvingas anpassa sig till en liten kvinnohjärnas hjulverk, som är annorlunda inrättat än mannens, haha! Tyvärr blir inte Marias skilsmässa räddningen heller, problemen bara växer. Paret har inga pengar, Marias dotter dör och hon vill inte ha fler barn medan Axel drömmer om att se henne som mor igen. Ett elände. Men när man är förälskad gör man knäppa saker, sa Åsa Moberg som också berättade om sin starka förälskelse i Harry Schein och hur hon i många år innan deras förhållande såg till att "råka" gå förbi huset där han jobbade, tills han en dag faktiskt kom ut ...

Bara en träff kvar med En dåres försvarstal, för till nästa gång ska boken läsas ut.

Lakrits - det goda svarta

I ett reklamutskick med bl a böcker om Sveriges historia, bin Laden och Mandela fastnar jag främst för den här, Lakrits: En kärleksförklaring i svart, med både intressanta fakta och spännande recept. Lakritskladdkaka låter t ex inte alltför vågat, men vad sägs om lakritsdoftande hummersoppa? Eller klargravad lakritsströmming?

Och så bilderna förstås, kolla Svarta katten nere i högra hörnet av omslaget, lakritspiporna uppe till vänster, lakritsrullen, Käck och ... mycket mer. Ser dock här ingen bild av godaste Läkerol med havssalt (licorice seasalt). Kanske för att den är så farligt beroendeframkallande!

tisdag, april 10, 2012

Hej o på återseende, Fredrika B!


Så var påsken - och påskläsningen - avklarad. Hoppas alla har haft en bra (läs)helg! Här blev det påskdeckare för hela slanten, Askungar - Kristina Ohlsson, en debutroman med en oerhört obehaglig intrig med ett barn som försvinner och hela härvan som sedan nystas upp - men jag var inte lika imponerad av språket som kändes lite hackigt ibland.

I Tusenskönor tycker jag nog att författaren har ett bättre flyt, eller om boken är bättre redigerad. De snabba scenbytena är förstås effektiva, alltid ett bra trick. Fortfarande lite klyschigt, jag tröttnar på att läsa om hur folk blir torra i munnen, sväljer hårt, blir varma i magen, men jag gillar att läsa om arbetsgruppen med bl a den petnoga och analytiska Fredrika Bergman. Är jag då botad från min deckarleda? Nja, men jag vill i alla fall läsa nästa del i Kristina Ohlssons deckarserie, Änglavakter.

måndag, april 09, 2012

Kom alla små påskkycklingar!

Lite chick lit kan väl passa bra på påsken - trots en väldigt blåtonad bild ... "Ta två ljuvligt läckra och frestande engelska chick lit, men betala bara för en enda ynka" på cdon, nej, det går ju inte att motstå!

Jag valde till sist Salem Falls - Jodi Picoult som utspelar sig i New England samt The secret of Happy Ever After - Lucy Dillon där hjältinnan tar över en bokhandel. Ett par favoritteman där, ja!

torsdag, april 05, 2012

Gul och glad påsk!

Inspirerad av Malin önskar jag glad påsk med ett knippe påskgula böcker. Gult är dock en färg som förändras, dvs bleks, med tiden. Vissa av böckerna har fortfarande fräscha gula framsidor, medan ryggarna i några fall ser betydligt sorgligare ut. Eller så köpte jag böckerna för alldeles för länge sedan och måste till nästa år köpa på mig några nya i den rätta påskgula nyansen ...

I högen finns bl a två tegelstenar som skulle kunna ingå i ett ev hyllvärmarprojekt: En lämplig ung man - Vikram Seth samt Janet Frames självbiografiska Till landet är/En ängel vid mitt bord/Sändebud från Spegelstaden. Ingen påskläsning av dem i år, kanske en annan gång. Jag tänker i stället ägna mig åt påskdeckare, Kristina Ohlssons Askungar och Tusenskönor i första hand.

Bokhyllerunda - Ö

I mål! Ö som i Ökenflickan, en bok om Mitji som har levt i den australiensiska bushen så länge hon kan minnas. Mitji (aboriginernas namn för "vit kvinna") är en tuffing som har lärt sig att klara sig själv och överleva under svåra omständigheter, vilket hon får nytta av senare i livet. När hon under en utflykt i öknen räddar en engelsman från döden kommer hon också sitt egentliga ursprung på spåren.

Det känns ganska passande att avsluta den här bokstavsutmaningen med en författare jag började läsa i unga år, Madeleine Brent. Eller Peter O'Donnell, som hon, han, hen egentligen hette, vilket jag så småningom fick reda på. Peter O'Donnell är annars mest känd som författaren till böckerna om Modesty Blaise, anledningen till Madeleine Brent fick just initialerna MB. Jag plöjde Modesty också men hade då ingen aning om sambandet. Och som alla Brents böcker som jag har läst är Ökenflickan spännande, äventyrlig, historisk, romantisk, brittisk och underbar :)

onsdag, april 04, 2012

Bokhyllerunda - Ä

En änka och en massa änglar i bokhyllerundans nästa sista inlägg.
Änglar och demoner - Dan Brown. Första boken, fast andra på svenska, om den fantastiske Robert Langdon, Harvard-professor i religiös symbolik. Min recension.

Änglar - Marian Keyes. Tredje boken om systrarna Walsh, närmare bestämt om Maggie som efter en depression flyger iväg till Änglarnas stad, Los Angeles, för att bota sin livsleda. Min recension.

Änka i ett år - John Irving, som ju har skrivit en del knastokiga böcker, men jag gillar den här bäst. Om Ruth och Eddie som lär känna varandra i unga år och som sedan senare i livet träffas igen. Båda är då författare, men med lite olika erfarenheter.

Änglars vrede - Sidney Sheldon, en åttiotalsklassiker! "Jennifer Parker är bara 24 år men redan några timmar efter att hon svurit ämbetseden håller hennes lovande juristkarriär på att slås i spillror"… Ni minns väl den gula kanariefågeln? Och filmen med Armand Assante?

Pennan är tillbaka!

Den var borta ett tag, helt oförklarligt tyckte vi blogger-bloggare, men nu är den här igen. Välkommen tillbaka, lilla redigeringspennan!

tisdag, april 03, 2012

Bokhyllerunda - Å

Tidigare i år gick kriminalförfattaren Reginald Hill bort och deckarfansen sörjer. Jag tyckte mycket om hans böcker om det omaka paret Dalziel och Pascoe, men tröttnade lite på okronologisk utgivning och slarviga översättningar. Tyvärr. Återkallad till livet är dock en bra deckare!

Reginald Hill
ÅTERKALLAD TILL LIVET
Kriminalroman - Mintoaur
[+]

Året var 1963, den tid då den gamla guldålderns falnande solnedgång imploderade och övergick i den nya glitterålderns psykedeliska gryning. Under en urengelsk weekend på den gamla herrgården Mickeldore Hall i Yorkshire, med jakt och finare middagar, nannies och hemliga kärleksaffärer, inträffar ett mystiskt mord. Efter sitt erkännande sitter sedan den amerikanska barnsköterskan Cissy Kohler fängslad i nära trettio år för att ha varit med om att ta livet av sin arbetsgivare Pamela Westropp. När plötsligt nya uppgifter gör gällande att hon är oskyldig, släpps Kohler hastigt på fri fot och försvinner tillbaka till sitt hemland.

För trettio år sedan var den unge poliskonstapeln Andrew Dalziel snarare kraftig och muskulös och gjorde knappast skäl för sitt nutida smeknamn, Den Tjocke. En sak gäller dock fortfarande, han är övertygad om att Kohler är skyldig till brottet. Dalziels lojalitet till sin gamle, nu avlidne, chef för kriminalpolisen i Mid-Yorkshire får honom att ta sig an utredningen med välbekant kraft. Att hans vän och överordnade skulle ha haft fel i sina slutsatser, vill han inte höra talas om. När Den Tjockes närvaro blir mer än en aning besvärlig, föreslår polisledningen att han nog bör ta ut lite semester, främst för att alla andra ska få arbetsro. Detta blir en utmärkt anledning för Dalziel att ta sig över till andra sidan Atlanten, där han fortsätter bedriva sina efterforskningar så som bara han kan, beskrivet så elegant och roligt som bara Reginald Hill kan.

Återkallad till livet är den fjärde boken i svensk översättning, där vi läsare får det stora nöjet att möta Dalziel, en man som kliver fram som en burdus och överårig Karlsson på taket med kollegan Peter Pascoe i rollen som förståndiga lillebror. Redan 1992 kom boken i original, kronologiskt följer den på fantastiska Mysteriespel. Och det här är i stort precis lika fantastiskt bra, en lättnad efter min besvikelse över den en smula långtråkiga Det mörka arvet. Till sist: visst kan jag stå ut med ett och annat skriv-/stavfel, att han blir hon, att bara blir vara etc. Men när, som i den här boken, barnsköterska blir barsköterska, ja, då orkat jab inta med. Förhoppningsvis hinner det bli bättring innan den artonde (!) boken i Dalziel/Pascoe-serien, Arms and the Women, kommer på svenska.

En dåres försvarstal, del I

I helgen började jag läsa August Strindbergs En dåres försvarstal, ända fram till sidan 105 (eller motsvarande i min e-boksvariant), hittills min favorit av de böcker jag har läst under Strindbergsutmaningen. Och i går var det dags för första mötet i Kulturradions bokcirkel om denna bok. Åsa Moberg, Liv Strömquist och René Vázquez Díaz fick tillsammans med cirkelledare Marie Lundström till en intressant diskussion, med detaljer jag kanske inte hade tänkt så mycket på. Åsa Moberg, som just nu läser boken om Zlatan, kunde jämföra Axel och Maria/August och Siri med Zlatan och Helena!

Missade du programmet finns det i sändningsarkivet, Bokcirkeln i P1. Nästa gång ses vi på pocketsidan 207, innan bokens tredje del drar i gång.

måndag, april 02, 2012

Bokhyllerunda - Z

Boken på Z blir förstås Die Zahl, Talet som i Siffran som den kanske skulle heta i svensk översättning. Mysdeckare från Österrike med den sympatiske Herr Chefinspektor Otto Morell. En man i hans lilla by hittas mördad och dessutom har någon skurit sönder hans panna med streck som Morell vill tyda till den romerska siffran tolv. Min recension.

Och med osviklig bokbloggarlogik är det väl bara helt rätt att jag i dag, dagen till ära, beställer fortsättningen, Zu Grabe, som jag skrivit om tidigare? Visst? Hand upp, ni som håller med!

söndag, april 01, 2012

Bokhyllerunda - X, nej, jag menar Y

Inte ett enda X i hyllorna, så jag gör som Marika och tipsar om Exlibris - Anne Fadiman, en essäsamling om böcker, högläsning, bokhyllor, ja, det mesta i litteraturens värld. Sedan recensionen skrevs 2000 har jag lärt mig att vika hundöron i mina böcker! Och så går jag raskt vidare till Y, med en recension av Yttersta domen från 2001.

P D James
YTTERSTA DOMEN
Kriminalroman - Wahlström & Widstrand
[+]

I självbiografin Dags att bruka allvar som kom förra året berättade P D James om författarturnéer, mottagningar och styrelseuppdrag som skulle få en betydligt yngre människa att krokna. Hade man inte tidigare förbluffats över denna vitala kvinnas aktiva yrkesliv gjorde man det då. Så egentligen förvånar det väl inte att baronessan James of Holland Park nu vid 81 års ålder kommer ut med ytterligare en välskriven kriminalroman.

Återigen möter vi den korrekte men poetiske polisintendenten Adam Dalgleish. Här får han i uppdrag att göra egna efterforskningar i ett fall och han reser därför till det lilla isolerade prästseminariet St Anselm vid Nordsjökusten, där han tidigare tillbringat en del tid som den prästson han är. En av präststudenterna har hittats död och begraven i en nedrasad sandbank på stranden. Den unge mannens adoptivfar är inte nöjd med den polisundersökning som har gjorts tidigare och eftersom han är rik både på pengar och inflytande gör Londonpolisen honom till viljes.

Det anrika prästseminariet är nedläggningshotat, något som ytterligare aktualiseras i och med studentens död. Människorna i skolan lever under stark press av olika slag och som för att lägga ytterligare sten på bördan vistas då och då en rad besökare, inte alltid så välkomna, i skolans gästvåningar. Såklart dröjer det inte länge innan ytterligare ett dödsfall inträffar och Dalgleish får fullt upp. Miljön och karaktärerna är som alltid skildrade med inlevelse och detaljrikedom, både de excentriska prästerna och själva mordgåtan ger mycket god underhållning. Ingen hetsig action, men väl ett pusselliknande mysterium som allra bäst avnjutes i lugn och ro tillsammans med en kopp gott engelskt te under mysfilten i höstmörkret.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...