Novellvågen sprider sig, som ringar på vattnet ... I veckans utmaning, berätta om tre bra noveller/novellsamlingar, vill jag så klart berätta om tyska noveller, eller snarare hela novellsamlingar:
1. Sommerhaus, später - Judith Hermann, som har översatts till svenska: Sommarhus, senare. Mitt intryck: melankoliskt och vackert. Det är några år sedan jag läste den (2008) men jag minns än Stein från titelnovellen, Stein som köper sommarhus, renoverar rucklet, skickar vykort till sin vän, skriver "när du kommer ...". Hon väntar på att han någon gång ska skriva "Kom!" (Min recension)
2. Keine Ahnung - Karen Duve, där den avslutande långnovellen Im tiefen Schnee ein stilles Heim blev en favorit, om en ung kvinna som hamnar i en ny ovan situation. Hennes uppväxt var minst sagt udda och svår, och när hennes mamma dör och hon förlorar allt i en bostadsbrand, tvingas hon börja ett nytt liv med sina på alla sätt begränsade resurser. De andra novellerna också mycket läsvärda! (Min recension)
3. Ruhm, Ein Roman in neun Geschichten - Daniel Kehlmann, nio noveller som alla har en gemensam nämnare: mobiltelefoner och vårt mer eller mindre desperata behov av dem. Finns det någon som inte kan känna igen sig ...? På svenska med titeln Berömmelse. En roman i nio berättelser. Lite Paul Auster-känsla av gammalt fint märke då novellerna ibland griper in i varandra på ett spännande sätt. Och personen som i första novellen får ett samtal på mobiltelefonen som är avsett för någon helt annan vinkar förstås till privatdeckaren Auster i New York-trilogin.
känner mig lockad av Keine Ahnung. kan bero till 80% på omslaget : )
SvaraRaderaoch också av den om sommarhuset. det finns alltid plats för det vackra och melankoliska i min boksamling, även om det är på tyska ; )
SvaraRaderaSummerhouse, later ... Även Karen har några titlar på engelska o svenska, fast inte just Keine Ahnung tyvärr.
Radera